Det gör ont
Jag har asont i min mage. Vilket i och för sig inte är så konstigt eftersom jag krängde pizza innan - jag är laktos intolerant. Men jag vägrar inse detta. Jag tycker om ost! Jag tycker om glass och grädde! Jag VILL kunna äta det. Men jag måste faktiskt inse att jag inte kan det. Så. Nu är de bestämt.
Jag har en konstig känsla inom mig. Det är liksom något som fattas. Jag vet precis vad det är, men ändå kan jag inte få det. It sucks big time. Det gör faktiskt ont att inte få det man vill ha. Jag vill ju inte ha det för sakens skull, jag vill ju ha det för att jag behöver det. Det är sjukt jobbigt. Jag känner mig naiv som tror att det kommer hända när jag innerst inne känner att jag borde släppa innan jag gräver för djupt, innan jag helt och hållet gräver ner mig.
Jag tycker inte om att känna mig naiv och osäker. Det är inte jag. Och livet blir väl bäst om man är sig själv, eller?
Jag behöver det jag vill ha. Frågan är om det någonsin kommer hända. För att komma igenom vardagen måste jag tänka positivt.
Nu vet jag inte vad som känns värst. Min mage eller mina känslor?
#2
Jag har en konstig känsla inom mig. Det är liksom något som fattas. Jag vet precis vad det är, men ändå kan jag inte få det. It sucks big time. Det gör faktiskt ont att inte få det man vill ha. Jag vill ju inte ha det för sakens skull, jag vill ju ha det för att jag behöver det. Det är sjukt jobbigt. Jag känner mig naiv som tror att det kommer hända när jag innerst inne känner att jag borde släppa innan jag gräver för djupt, innan jag helt och hållet gräver ner mig.
Jag tycker inte om att känna mig naiv och osäker. Det är inte jag. Och livet blir väl bäst om man är sig själv, eller?
Jag behöver det jag vill ha. Frågan är om det någonsin kommer hända. För att komma igenom vardagen måste jag tänka positivt.
Nu vet jag inte vad som känns värst. Min mage eller mina känslor?
#2
Kommentarer
Trackback
