Surrealistiskt.

Har precis gosat lite med Franz Kafka. Så nu känner jag mig väldigt surrealistisk. Men är inte de härligt. Jag läser två väldigt orealistiska böcker - samtidigt. Den ena om en shopaholic som lever loppan (sjukt orealistisk) och den andra om Josef K. som är galen. Det är i alla fall vad jag tror efter 20 sidor.


Imorse tog jag ett beslut när jag stod där och suckade framför spelgeln - jag ska dra ner på sminket. Sist jag gjorde det var i sexan och då fick jag den fina kommentaren "Oj, gud vad du ser konstig ut idag. Hur mår du egentligen?". Men nu, fem år senare, jävlar ska jag ut på djupt vatten igen. Simma med hajarna. Ja, det är bara att hoppa upp på hästen igen. (Jag måste sluta använda mig av dess lama liknelser). Så idag började det.
Nu såhär när jag ser på hur dagen har varit så har jag insett att Gud/Buddha/Allah/En gubbe med grått skägg som sitter på ett moln hatar mig. Ja. När jag äntligen tar ett relativt vettigt beslut skänker de mig två, inte en, utan två finnar. Det är säkert för att jag inte tror på någon av dom. Bittra jävlar.
"Gud vill inte att jag ska knulla!" - Johan Glans

Imorgon ska jag nog prova kalles kaviar med banan. Inte för att jag tror att det är gott. Men för att jag ska bilda en uppfattning. Detta skall dokumenteras och reflekteras över.

Nu, Boston tea party. Om ni inte sett det så rekomenderar jag att ni gör det. Sjukligt roligt. Bisarrt. Surrealistiskt.

Kommentarer
Postat av: ema

prise boston tea party and dear, dear fredde and fille

2007-10-16 @ 14:12:50
Postat av: elinor

jag tycker att kalles med banan låter något så fruktansvärt äckligt att jag nästan vill spy och efter det förbjuda vidare försäljning. Men sen kom jag på att du gillar ju banan så himla mycket, så jag låter väl dig testa!

2007-10-16 @ 20:23:05
URL: http://valfridsson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0