Ett stort steg för Perelli ett litet för mänskligheten
Efter att ha sett Perelli stapla omkring på scenen i sina spray-tannade ben kändes det som om inget skulle kunna slå det. Hon glittrade och glimmrade som aldrig förr och allt var nästan för perfekt, nästan så att chipsen nere i magen smög sig upp i halsen men bara nästan.
Sen kom ju lilla spy-och-kissa-samtidigt-sibel som hade försökt göra en höna av en fjäder med sina små myggbett. Visst de var ju lite fint men mer än så var det inte. Och fint var dom två dansanta ollonen med gul skäggväxt som egentligen skulle vunnit skiten, trots de snodda rörelserna från Spice Girls 1998. Bengtzing är inte ens värd att ta upp här, inte ens här. Manligare kvinna med djup u-ringning får man ju leta efter var tanken när Linda ivrigt sprang omkring och slog på sig själv som om hon hade grov parkinson. Smörvågen Christer Sjögren med sitt harem kom med sitt sliskiga bidrag som till och med var smörigare än de flesta kexen som smulade på retro igår. Man fick inte gå miste om de fina ögonbryns rycken som fick en viss pedofil-wibe med tanken att han faktiskt rent tekniskt skulle kunna vara min farfarsfar.
Från den äldsta till den pyttenuttigaste, allas vår egen glugg-Amy som hoppade runt som liten guldig studsboll på scenen och underhöll Globen bäst av alla (förutom ollonen). People hon är 16. Hon är i globen. Nej jag är inte bitter, jag menar hon kommer ju inte kunna slå det. När hon väl ska berätta det för sina barn kommer hon antingen vara senil så att hon glömt största delen av sitt liv eller så kommer alla runt omkring henne tro att hon är senil och att hon bara hittepåar. Hmm... ganska misslyckad är hon ändå.
Efter all glädje från Amy så ville vi böla lite, eller det var i alla fall det Sanna Nielsen ville åstadkomma när hon kväkte ut sin låt. Visserligen var kväkandet väldigt behagligt att lyssna på men Sanna har för stor rumpa helt enkelt. Ni som inte vet vad päron formad är, Päron = Sanna Nielsen.
Från en häxa till en annan som dock hade oturen att brännas på bål för ja, vi lever ju på 1600-talet? Att brännas på bål hade jag gärna också gjort, allt för att slippa Nordmans osmakliga låt. Han såg, precis som Amy, ut som en studsboll... gone bad, med armar som bara fladdrade med i studset. Sen att han hade natzikängor och stod som McDonalds clown är ju bara detaljer som gjorde hela framförandet äckligt.
Sen kom lilla-melodifestivalens bidrag då Frida och hennes "Yeah yeah jaså jaså"-kompanjon uppmanade alla att hoppa. Antingen var det wide-screen eller så är det så att kameran verkligen lägger på 20 kg eller så är det så att någon skulle behöva hoppa lite själv och följa sina egna visdomsord.
Sist men absolut inte minst kom det lite frisk luft in i Globen och hemma i sofforna. BWO, snygga som fan och grymma som fan. Helt underbart. Klockrent och de gör helt enkelt sin grej och förtjänade också att vinna.
Efter att ha sett alla bidrag kändes lille Charre-barre väldigt långt borta. Lite last year eller som Peter sa lite Silicon Valley/Lettland över det hela. Hmm...
Den stora katastrofen var ju ändå att Sanna Nielsen fick hela 132 poäng från svenska folket. Det blir nog det som blir svårast att komma över.
Något som absolut inte får glömmas är alla underbara peeps som jag har umgåtts med en kväll som denna. Sen att vissa var spirituellt frånvarande kan bara skyllas på ramlösan inget annat. Tack allihopa för en trevlig kväll! Eurovision nästa...
Konfetti, lite tårar och tre månaders träning så är jag snart Charre Perelli.
Sen kom ju lilla spy-och-kissa-samtidigt-sibel som hade försökt göra en höna av en fjäder med sina små myggbett. Visst de var ju lite fint men mer än så var det inte. Och fint var dom två dansanta ollonen med gul skäggväxt som egentligen skulle vunnit skiten, trots de snodda rörelserna från Spice Girls 1998. Bengtzing är inte ens värd att ta upp här, inte ens här. Manligare kvinna med djup u-ringning får man ju leta efter var tanken när Linda ivrigt sprang omkring och slog på sig själv som om hon hade grov parkinson. Smörvågen Christer Sjögren med sitt harem kom med sitt sliskiga bidrag som till och med var smörigare än de flesta kexen som smulade på retro igår. Man fick inte gå miste om de fina ögonbryns rycken som fick en viss pedofil-wibe med tanken att han faktiskt rent tekniskt skulle kunna vara min farfarsfar.
Från den äldsta till den pyttenuttigaste, allas vår egen glugg-Amy som hoppade runt som liten guldig studsboll på scenen och underhöll Globen bäst av alla (förutom ollonen). People hon är 16. Hon är i globen. Nej jag är inte bitter, jag menar hon kommer ju inte kunna slå det. När hon väl ska berätta det för sina barn kommer hon antingen vara senil så att hon glömt största delen av sitt liv eller så kommer alla runt omkring henne tro att hon är senil och att hon bara hittepåar. Hmm... ganska misslyckad är hon ändå.
Efter all glädje från Amy så ville vi böla lite, eller det var i alla fall det Sanna Nielsen ville åstadkomma när hon kväkte ut sin låt. Visserligen var kväkandet väldigt behagligt att lyssna på men Sanna har för stor rumpa helt enkelt. Ni som inte vet vad päron formad är, Päron = Sanna Nielsen.
Från en häxa till en annan som dock hade oturen att brännas på bål för ja, vi lever ju på 1600-talet? Att brännas på bål hade jag gärna också gjort, allt för att slippa Nordmans osmakliga låt. Han såg, precis som Amy, ut som en studsboll... gone bad, med armar som bara fladdrade med i studset. Sen att han hade natzikängor och stod som McDonalds clown är ju bara detaljer som gjorde hela framförandet äckligt.
Sen kom lilla-melodifestivalens bidrag då Frida och hennes "Yeah yeah jaså jaså"-kompanjon uppmanade alla att hoppa. Antingen var det wide-screen eller så är det så att kameran verkligen lägger på 20 kg eller så är det så att någon skulle behöva hoppa lite själv och följa sina egna visdomsord.
Sist men absolut inte minst kom det lite frisk luft in i Globen och hemma i sofforna. BWO, snygga som fan och grymma som fan. Helt underbart. Klockrent och de gör helt enkelt sin grej och förtjänade också att vinna.
Efter att ha sett alla bidrag kändes lille Charre-barre väldigt långt borta. Lite last year eller som Peter sa lite Silicon Valley/Lettland över det hela. Hmm...
Den stora katastrofen var ju ändå att Sanna Nielsen fick hela 132 poäng från svenska folket. Det blir nog det som blir svårast att komma över.
Något som absolut inte får glömmas är alla underbara peeps som jag har umgåtts med en kväll som denna. Sen att vissa var spirituellt frånvarande kan bara skyllas på ramlösan inget annat. Tack allihopa för en trevlig kväll! Eurovision nästa...
Konfetti, lite tårar och tre månaders träning så är jag snart Charre Perelli.
Kommentarer
Postat av: Robin
AMy har bara börjat. Sibel är snygg. Charlotte är en skam och förhoppningsvis är det sista gången BWO ställer upp (för deras egen skull, varför skämma ut sig?).
Tack själv.
Trackback
