Tugget på fredriksdal
Idag är jag, åter igen sjukt sliten efter ännu en dag på fredriksdal. Det är alltid samma tugg på det stället. Kakorna är för dyra, kaffet är för starkt och en massa danskar som gafflar på om gulerötter och flöeskum, och jag fattar fortfarande ingenting av vad dom säger. Efter tre år. Men på något sätt är det ändå ganska mysigt. Att veta vad man ska göra och veta vad tugget kommer tuggas om. Allt är liksom förutbestämt. Det är samma tant som kommer först in varje lördag och tar samma kaka utan att ens tveka. Det bara är så.
Nu har jag solat lite, legat i mammas och pappas säng och sovit och pillat lite med fotoboken (börjar bli klar på riktigt!). Känner mig lite konstig. Lite mulen i hjärnan om ni förstår vad jag menar? Typ dimma. Ont i huvudet, seg i kroppen och trött i hjärnan. Det tar fan mycket hjärnkapacitet att stå vit en kassa 7 timmar i streck!
Vad sägs som gröt till middag?
Nu har jag solat lite, legat i mammas och pappas säng och sovit och pillat lite med fotoboken (börjar bli klar på riktigt!). Känner mig lite konstig. Lite mulen i hjärnan om ni förstår vad jag menar? Typ dimma. Ont i huvudet, seg i kroppen och trött i hjärnan. Det tar fan mycket hjärnkapacitet att stå vit en kassa 7 timmar i streck!
Vad sägs som gröt till middag?
Kommentarer
Trackback
