Mosterkoma
De senaste dagarna har jag varit helt borta. Det känns som om det gått mer än en vecka sedan jag satt här senast och skrev ett inlägg med något vettigt innehåll. Jag har varit helt inne i att jag ska bli moster igen och när något sånt här händer i ens liv och man får vara med i en stor del av det betyder det allt, det finns liksom inget annat.
Det hela började klockan halv två på onsdagsnatten. Jag hade precis varit på min nattliga kiss och var faktiskt väldig vaken. Telefonen ringde en halv signal och jag förstod genast var det var. Det krävs inte att man är ett geni för att förstå. Sprittsprångande naken (eller med en kudde över de privata delarna) sprang jag ner och stack in huvudet i mina föräldrars sovrum. "Jag ska åka till Halmstad nu! Vattnet har gått!" Väste mamma i en viskning. "Jag ska med!" viskade jag tillbaka (Jag har absolut inga förbildelser med tanke på att jag i princip är arbetslös. En fördel där ja!) och tio minuter senare satt vi i bilen. Det kändes som att vi flydde från någonting och allt kändes så fruktansvärt spännande!
Väl framme i Halmstad var det förvånansvärt lugnt. Det blev en nattmacka, te och lite småprat mellan värkarna och vid fyratiden åkte de in till sjukhuset. Mamma och jag gick och la oss... men helt ärligt vem fan kan sova när ens syster/dotter har åkt till förlossningen?? Nej, det gick inte så bra men till slut somnade vi och två timmar senare väcktes vi av att min andra syster ringde för att få en update och därefter av Noras fina lilla gnäll.
Därefter gick dagen i ett - vi stack till stan och käkade lunch, lekte lite i parken, kom hem och tog det lugnt och berättade för alla söta grannarna att de hade åkt in i morse. Klockan halv fyra ringde Kimberley och sa att en liten till flicka hade kommit till världen. Det blev ett varv till för att berätta för grannarna och ganska många samtal till släkt och familj med lyckotårar i ögonen! Helt underbart!
Senare på kvällen fick vi komma och hälsa på hos dem på sjukhuset. Jag har så otroligt många fina bilder från den stunden.
Såhär ser det ut hemma hos mig nu. Ska bara begrava mig i mitt täcke och ta det jävligt lugnt. I fredags när jag kommit hem från Halmstad var jag bara hemma några timmar eftersom jag senare skulle hem till Jacob på kräftskiva (som för övrigt var riktigt härligt!). Sedan sov jag där och kom hem på eftermiddagen och hade en mysig kväll. Men nu känner jag att jag måste hemma mig lite! Jag är en riktigt hemmanörd faktiskt.
Ha en mysig söndag!
Det hela började klockan halv två på onsdagsnatten. Jag hade precis varit på min nattliga kiss och var faktiskt väldig vaken. Telefonen ringde en halv signal och jag förstod genast var det var. Det krävs inte att man är ett geni för att förstå. Sprittsprångande naken (eller med en kudde över de privata delarna) sprang jag ner och stack in huvudet i mina föräldrars sovrum. "Jag ska åka till Halmstad nu! Vattnet har gått!" Väste mamma i en viskning. "Jag ska med!" viskade jag tillbaka (Jag har absolut inga förbildelser med tanke på att jag i princip är arbetslös. En fördel där ja!) och tio minuter senare satt vi i bilen. Det kändes som att vi flydde från någonting och allt kändes så fruktansvärt spännande!
Väl framme i Halmstad var det förvånansvärt lugnt. Det blev en nattmacka, te och lite småprat mellan värkarna och vid fyratiden åkte de in till sjukhuset. Mamma och jag gick och la oss... men helt ärligt vem fan kan sova när ens syster/dotter har åkt till förlossningen?? Nej, det gick inte så bra men till slut somnade vi och två timmar senare väcktes vi av att min andra syster ringde för att få en update och därefter av Noras fina lilla gnäll.
Därefter gick dagen i ett - vi stack till stan och käkade lunch, lekte lite i parken, kom hem och tog det lugnt och berättade för alla söta grannarna att de hade åkt in i morse. Klockan halv fyra ringde Kimberley och sa att en liten till flicka hade kommit till världen. Det blev ett varv till för att berätta för grannarna och ganska många samtal till släkt och familj med lyckotårar i ögonen! Helt underbart!
Senare på kvällen fick vi komma och hälsa på hos dem på sjukhuset. Jag har så otroligt många fina bilder från den stunden.
En jädrans stolt moster till lilla KLARA!
Såhär ser det ut hemma hos mig nu. Ska bara begrava mig i mitt täcke och ta det jävligt lugnt. I fredags när jag kommit hem från Halmstad var jag bara hemma några timmar eftersom jag senare skulle hem till Jacob på kräftskiva (som för övrigt var riktigt härligt!). Sedan sov jag där och kom hem på eftermiddagen och hade en mysig kväll. Men nu känner jag att jag måste hemma mig lite! Jag är en riktigt hemmanörd faktiskt.
Ha en mysig söndag!
Kommentarer
Trackback
