HURRA!
Det är nu 3 dagar sedan min student och allt känns så jäkla bra. Förutom den ihållande huvudvärken från sömnbristen och alkohol intaget den senaste månaden så mår jag bra. Jag är lite efter, lite smått handikappad men jag har inte gråtit än. Jag trodde jag skulle hamna i någon sorts trans eller koma av depression men istället går jag omkring med ett leende på läpparna och är helt stressfri. Jag har abslout ingenting att bry mig om förutom mig själv, min familj, mina vänner och Jacob. Möjligtvis mitt jobb också då men annars känns allting helt oångestladdat. Kanske är detta någon form av trans av lycka eller så är det såhär resten av mitt liv kommer vara. Att tro det hade ju varit väldigt naivt men det kanske blir såhär i sommar i alla fall. Underbart och nästan helt obeskrivligt.
Min student var helt jäkla underbar. Regnet märkte jag knappt av eftersom min väldigt vackra och genomskinliga poncho gjorde sitt jobb och för att jag var så oerhört lycklig (och full, nej faktiskt inte). Utspringet vid hallbergstrappor var helt ofattbart fantastiskt. Aldrig hade jag trott att sjunga falskt inför en stor publik skulle kunna vara så roligt. Utspringet från terasstrapporna var så jäkla mäktigt och dramatiskt på något sätt. Falkrundan med klassen var något av det roligaste jag gjort, jag tror aldrig jag har haft så många positiva tankar inom mig. Konstigt nog var faktiskt inte vissa lika positiva som jag, regnet kom åt dom eller något i den stilen. Känslan av att veta att vi aldrig kommer träffas allihop igen var väl ganska sorglig men ändå helt okej. Vi klarar oss fint ändå. Carl har lagt upp en film från flaket och Isabel ska göra en film på hela skiten så då kan man se hur det såg ut (a la Facebook).
Min studentfest var hur mysig som helst och trångt var det! Haha jäklar men alla var så himla härliga och underbara så det var bara kul att driva med det faktum att nu var det faktiskt "uppehåll". Många fantastiskt fina presenter fick jag också som jag dock öppnade dagen efter eftersom jag hatar det där när man säger: "ÅH Mickey Mouse glas! TACK!" som sedan blir följt av en pinsam tystnad. Nej nej nej. Det var äkta bakis göra på det!
Sedan drog jag vidare eftersom min studentmottagning dog vid tolv hem till Loppan för att fortsätta festandet. Där var det betydligt mycket mer drag. En dyr taxinota senare var jag nere i stan för att möta upp med lite studenter. Tolstoy blev den utvalde och vi höll ihop hela kvällen, sjukt kul hade vi och det kunde inte varit bättre! När ställena stängde fick vi för oss att vi skulle tura vilken vi direkt ångrade när vi såg att vi skulle få vänta i en halvtimme. Det blev en hämtkebab och promenad hem i morgon regnet. Var hemma klockan sex vilket jag inte tycker är så illa pinkat.
SÅ! Det var min student.... i korta drag. Tack alla ni som förgyllde den med er närvaro! Ni är bäst och det är fan jag med!
PUSS
Min student var helt jäkla underbar. Regnet märkte jag knappt av eftersom min väldigt vackra och genomskinliga poncho gjorde sitt jobb och för att jag var så oerhört lycklig (och full, nej faktiskt inte). Utspringet vid hallbergstrappor var helt ofattbart fantastiskt. Aldrig hade jag trott att sjunga falskt inför en stor publik skulle kunna vara så roligt. Utspringet från terasstrapporna var så jäkla mäktigt och dramatiskt på något sätt. Falkrundan med klassen var något av det roligaste jag gjort, jag tror aldrig jag har haft så många positiva tankar inom mig. Konstigt nog var faktiskt inte vissa lika positiva som jag, regnet kom åt dom eller något i den stilen. Känslan av att veta att vi aldrig kommer träffas allihop igen var väl ganska sorglig men ändå helt okej. Vi klarar oss fint ändå. Carl har lagt upp en film från flaket och Isabel ska göra en film på hela skiten så då kan man se hur det såg ut (a la Facebook).
Min studentfest var hur mysig som helst och trångt var det! Haha jäklar men alla var så himla härliga och underbara så det var bara kul att driva med det faktum att nu var det faktiskt "uppehåll". Många fantastiskt fina presenter fick jag också som jag dock öppnade dagen efter eftersom jag hatar det där när man säger: "ÅH Mickey Mouse glas! TACK!" som sedan blir följt av en pinsam tystnad. Nej nej nej. Det var äkta bakis göra på det!
Sedan drog jag vidare eftersom min studentmottagning dog vid tolv hem till Loppan för att fortsätta festandet. Där var det betydligt mycket mer drag. En dyr taxinota senare var jag nere i stan för att möta upp med lite studenter. Tolstoy blev den utvalde och vi höll ihop hela kvällen, sjukt kul hade vi och det kunde inte varit bättre! När ställena stängde fick vi för oss att vi skulle tura vilken vi direkt ångrade när vi såg att vi skulle få vänta i en halvtimme. Det blev en hämtkebab och promenad hem i morgon regnet. Var hemma klockan sex vilket jag inte tycker är så illa pinkat.
SÅ! Det var min student.... i korta drag. Tack alla ni som förgyllde den med er närvaro! Ni är bäst och det är fan jag med!
PUSS
Kommentarer
Trackback
