Österlen är väl fint?
Igår blev en mysig kväll. Matilda och Fia kom förbi och vi kollade på Twilight. Jag hade många förutfattade meningar grundade på vad man kan tro var fjortonåringars skrik mot det något förföriske Robert Pattinson men som i verkliga livet faktiskt är 18-25 åringars vrål. Jag måste säga att den var väldigt bra och enligt Fia och Matilda är boken ännu bättre vilket i sin tur leder till att Matilda ska låna mig den första twilight boken till min semester. Moha. Har sjukt mycket böcker som jag vill läsa. Jag vill ge mig på Stieg Larssons tre böcker, sedan vill jag läsa flyga drake och tusen strålande solar... fast jag börjar faktiskt tveka lite nu... Jag vet inte riktigt.... Jag är faktiskt en mes när det kommer till hemskheter. Jag har två val, antingen läsa böckerna och få en massa jobbiga tankar eller sömnlösa nätter eller så kan jag strunta i att läsa böckerna och bara få sexuell spänning av twilight.... hmm... eller meningslösa funderingar över pengar genom att läsa Denise Rudbergs senaste chiclitt.... eller få cravings och ha-begär av elle. Vi får se hur det blir men det där.
Usch, idag har jag en sån dag ni vet. En dag där allt är lite snett, en dag då man bara vill ligga i soffan och käka någon random kakdeg och kolla på sex and the city. Man känner sig tjock, eländig och förjävlig helt enkelt. Men idag ska jag fan bestämma mig för att inte känna så. Jag vet varför jag känner så och jag hatar anledningen till att jag känner så och därför hatar jag också ibland att vara tjej.
Är oerhört irriterad på min nya chef. För några veckor sedan berättade jag att jag fortfarande jobbade kvar på Fredriksdal. Då sa hon till mig att jag absolut skulle säga upp mig och att jag skulle få tider här så att det absolut räckte. Nu sitter jag här men en tom vecka framför mig, utan fredriksdal och utan arbetstider på Waynes och försöker övertyga mig själv om att hon kommer ringa mig snart och säga att jag ska jobba fyra tider nu i veckan. Det känns som ett väldigt tomt löfte från hennes sida om att hon skulle ringa mig och berätta när jag ska jobba i veckan. Hon kommer ringa det vet jag men frågan är när. Jag ska ringa henne i eftermiddag, såhär kan jag inte ha det.
Det är precis detta jag hatar med att vara timanställd. Man har ett muntligt avtal, man kan inte ställa krav, om man vill ha ledigt är man ett pain in the as, man har inga som helts rättigheter och man kan omöjligt slappna av fören man har ett schema i handen.... knappt då. Jag tycker faktiskt att vi timanställda ska få mer rättigheter, ett avtal, ett minimum antal timmar, en försäkring om att vi kommer att få något att leva på i slutet av månaden.
Just nu vill jag inte ens tänka på hur nästa månad kommer se ut. Allt stöd som någonsin funnits förutom ens hem har försvunnit och kvar finns jag med några avarbetade timmar på mitt samvete med en taskig lön i slutet av månaden.
I slutet av sommaren.
Vart ska du resa? Till ÖSTERLEN!!! (I en vecka)
Jo, helt okej.
Usch, idag har jag en sån dag ni vet. En dag där allt är lite snett, en dag då man bara vill ligga i soffan och käka någon random kakdeg och kolla på sex and the city. Man känner sig tjock, eländig och förjävlig helt enkelt. Men idag ska jag fan bestämma mig för att inte känna så. Jag vet varför jag känner så och jag hatar anledningen till att jag känner så och därför hatar jag också ibland att vara tjej.
Är oerhört irriterad på min nya chef. För några veckor sedan berättade jag att jag fortfarande jobbade kvar på Fredriksdal. Då sa hon till mig att jag absolut skulle säga upp mig och att jag skulle få tider här så att det absolut räckte. Nu sitter jag här men en tom vecka framför mig, utan fredriksdal och utan arbetstider på Waynes och försöker övertyga mig själv om att hon kommer ringa mig snart och säga att jag ska jobba fyra tider nu i veckan. Det känns som ett väldigt tomt löfte från hennes sida om att hon skulle ringa mig och berätta när jag ska jobba i veckan. Hon kommer ringa det vet jag men frågan är när. Jag ska ringa henne i eftermiddag, såhär kan jag inte ha det.
Det är precis detta jag hatar med att vara timanställd. Man har ett muntligt avtal, man kan inte ställa krav, om man vill ha ledigt är man ett pain in the as, man har inga som helts rättigheter och man kan omöjligt slappna av fören man har ett schema i handen.... knappt då. Jag tycker faktiskt att vi timanställda ska få mer rättigheter, ett avtal, ett minimum antal timmar, en försäkring om att vi kommer att få något att leva på i slutet av månaden.
Just nu vill jag inte ens tänka på hur nästa månad kommer se ut. Allt stöd som någonsin funnits förutom ens hem har försvunnit och kvar finns jag med några avarbetade timmar på mitt samvete med en taskig lön i slutet av månaden.
I slutet av sommaren.
Vart ska du resa? Till ÖSTERLEN!!! (I en vecka)
Jo, helt okej.
Kommentarer
Trackback
