Kära 17 läsare
Idag lämnade Jacob landet för att bege sig till varma, härliga, kulinariska sydamerika. Det är Argentina som är destinationen och temat är "Pensionär" - vingårdar, lunk och annat kul som har lite av en pensionärsprägling på det hela. Något sol och bad kommer inte förekomma. Usch nej! Att ens tänka tanken, det är det ju alldeles för varmt för! Kanske är jag bitter och avundsjuk eller så är det för att jag saknar min man redan efter 24 timmar med endast smskontakt... eller så är det båda?
Detta försvinnandet leder ju i och för sig till flera positiva saker har jag upptäckt. Helt plötsligt får jag en jädrans massa tid över till mig själv och andra. Ganska så underbart och denna tiden kommer planeras ut väl för att få ut så mycket som möjligt ut av den. I sin tur leder det också till att jag får mer tid till bloggen som då skulle kunna framställas som relativt respektabel eller kanske till och med lite fin. Har planerat att börja med lite inslag här som denna gamla blogg egentligen är alldeles för oetablerad för att bära, men vi får väl se vad som händer. Dessutom kommer det bli mer bilder som inte läggs upp en och en halv vecka efter händelseförloppet utan till och med samma dag! Är det inte helt underbart? Jag kan inte riktigt förstå att jag sitter här med rövont i min egensäng och promotar min blogg. Jag tänker såhär: Vad har jag att förlora? 17 läsare? Ja, ungefär. Om inte annat kan det vara lite underhållande med människor som jag, som inte tar sig själv på så stort allvar men som får leka viktig ibland. Här. Varje dag.
Lite kul är det väl allt? Ni ska få se.
Detta försvinnandet leder ju i och för sig till flera positiva saker har jag upptäckt. Helt plötsligt får jag en jädrans massa tid över till mig själv och andra. Ganska så underbart och denna tiden kommer planeras ut väl för att få ut så mycket som möjligt ut av den. I sin tur leder det också till att jag får mer tid till bloggen som då skulle kunna framställas som relativt respektabel eller kanske till och med lite fin. Har planerat att börja med lite inslag här som denna gamla blogg egentligen är alldeles för oetablerad för att bära, men vi får väl se vad som händer. Dessutom kommer det bli mer bilder som inte läggs upp en och en halv vecka efter händelseförloppet utan till och med samma dag! Är det inte helt underbart? Jag kan inte riktigt förstå att jag sitter här med rövont i min egensäng och promotar min blogg. Jag tänker såhär: Vad har jag att förlora? 17 läsare? Ja, ungefär. Om inte annat kan det vara lite underhållande med människor som jag, som inte tar sig själv på så stort allvar men som får leka viktig ibland. Här. Varje dag.
Lite kul är det väl allt? Ni ska få se.
Kommentarer
Trackback
