A boss bitch dipped in sauce

Gick på stan idag en snabbis för att köpa kläder till dopet (lök lök lök(svett svett svett)), lite last minute aaap. Gick in på barnarbetar-h&m och rännde och så helt plötsligt ser jag några människor som jag absolut inte vill träffa. Och då menar jag verkligen verkligen inte... (en gammal love + flickis) Jag håller i x antal plagg och blickar mot provrummen och inser att jag inte kommer hinna fly eftersom människorna går emot min skottlinje till provrummen. Jag är tvungen att fatta ett snabbt beslut, jag tar alltså alla mina galjar med potentiell dop utstyrsel och kastar dom på närmaste hängare och siktar in mig på rulltrapporna. Jag tror jag fick någon form av panikattack, helt seriöst. Nu när jag tänker efter har jag lite black out efter rulltrapporna. Det är svårt att beskriva den lättnaden som sjönk in i hela kroppen när jag kom bort en bit ifrån h&m.

På tal om h&m - Barnarbete! Visst är det intressant att dom kan anställa en liten sjuårig pojke från kina med att plocka bomull hela dagen för en pissig lön, men dom kan absolut inte anställa mig som inte har fyllt arton än... lite weird. Men vafan skicka mig till kina så kan jag plocka bomull där och tjäna liiite pengar i alla fall.. nä nu är jag bara plain evil såhär tycker jag egentligen inte.
Men jag är faktiskt lite kluven i det här problemet. Barnen arbetar ju för att dom måste och för att det inte finns något bidrag. Då är det ju egentligen inte h&m:s fel... eller jo, delvis men det är ju mestadels landets fel. Ge bidrag till kidsen då att dom inte behöver jobba dumbass-stat!!!
Nu fummlar jag. Känner för att gå och lägga mig.
Imorgon bär det av till stockholm. Dop & familjemys och en massa massa kärlek (och idol)!

Kärlek på det

Vad är det egentligen med killar och bad? Ett underbart exempel är en på min msn lista. Han heter alltid, i personligt meddelande: "tar ett bad" ibland "blir lite ren i badkaret"... på något vänster äcklas jag av honom...
Själklart badar jag också men det är faktiskt ganska sällan, typ när jag verkligen inte orkar ställa mig i duschen... lets face it, att bada är faktiskt otroligt skabbigt så vidare man inte duschat innan vilket bara gör att det känns onödigt.
Tänk själv, du sitter i ett bad fyllt med varmt vatten, svett och alla möjliga kroppsvätskor från dig som bara tränger in längre in i kroppen och sen när vattnet väl är piss ljummet och du hoppar ur är du nästan skitigare än från början. Visst det är skönt, men otroligt ohygieniskt. Dessutom har jag hört att man kan bli steril av att bada mycket... Fråga själv Olle.

Nä, men om man skulle ta ett bad?

ÅH!ÅH!ÅH! Vad jag blir trött! Skulle precis svara på ett mail på facebook med typ 40 frågor och hade precis skrivit  helt underbart klyftiga svar på allt och var helt ärligt sjukt nöjd, det går inte att komma ifrån. Jag ska precis komma till och trycka på "send" också händer någon. Jag vet inte vad, men något händer och hela facebook fönstret stängs ner. Det var som om någon hacker jävlades med mig och väntade tills jag hade svarat på alla frågor för att sen rubba min då så ljuvliga sinnesstämmning. USCH. Men nu har jag lugnat ner mig.
Men heeelt ärligt vad är det med facebook... det är ju skittråkigt. Oftast. Jag har hoppat på en grej som heter "Are you interested?" och visst det är väl trevligt när man får reda på att en pedofil på andra sidan jordklotet klickat "yes" på mig. Trevligt. Folk måste ju tro att man har värsta bekräftelse behovet, vilket jag har (eller?) men det är inte något jag vill erkänna. Men ansiktsboks-yran är över nu känns det som, nu är det bara vi, vi patetiska anhängare kvar som tror att vi gör något bra när vi går med en välgörenhetsklubb eller "poke:ar" någon. Det är ju bara en popularitets tävling. Vet ni hur jag vet detta? Jo, för folk som jag festat med 1-2 gånger har addat mig. Med andra ord, folk som jag inte kommer ihåg, som jag endast sett på bilder dagen efter, som bara är ett ansikte för mig har addat mig. "Hej nu är vi kompisar!". Jag vägrar tro något annat än att jag bara är ett ansikte för dom, eller mindre, en tillskott till vänner listan, eller ett par bröst (det brukar vara så). Nog om facebook, det är ett uttjatat och återkommande ämne på denna blogg. Get used to it.

(ÅH NEJ, nu slängde jag en blick mot tv:n, det är greys. Burke ska lämna Christina vid altaret, eller i kyrk lobbyn. Meredith: "It's over, it's all over". Jag bölar.)

(Christina: "He's gone. I'm free..... dammit."(Krockodiltårar! Då har jag ändå sett detta innan.))

Så nu orkar jag inte mer.
Nu äre fråga Olle. Jag älskar Martin och Olle. Kärlek på dom.

Amy Winehouse. Bara man hör namnet blir man sugen på att supa sig full och röka sig hög. Jag vet inte, kanske inte har en positiv effekt men jag blir ialla fall glad av hennes musik. Missförstå mig inte, jag har tillräckligt mycket vett i huvudet för att hålla mig till synderna på helgen. Japp, det är min regel. Håll dig till synder på helgen (då är alltiså fredag inräknat). Fast å andra sidan, en gång är ingen gång.

ÅH! Nu kom jag på vad jag måste skriva av mig om! ÅH!
Top model- tjejerna. Ja ni vet dom små fjortis bitcharna på tv 3. Så söta och gulliga på bilderna men usch, fy och blä vilka hemska personligheter. Dessa tjejerna snackar så jävla mycket skit. Det är något otroligt. Man har fan lust att stompa in i deras fete lägenhet i gamla stan och bara vifta med pekfingret (och långfingret också (moget, jag vet)) lite och bara läxa upp dom. Vafan, det är en tävling, det är livsavgörande, det är tydligen allt dom har och allt dom någonsin velat ha, men för fan ha lite stil, lite värdighet och var lite hyfsad och sluta spela dum. Helt ärligt skiter jag i hur dessa personerna framställer sig (i alla fall för deras skull), det lovar jag de skiter jag i. Anleningen till att jag bryr mig är för att de får mig och resten av alla tjejerna i min ålder att skämmas över vårt kön och över vad dom ger för bild till det svenska folket om hur tjejer i vår ålder är. VI ÄR INTE SOM DOM! Tro inget annat. Det har gått väääldigt snett någonstans i deras liv som har gjort att dom har blivit såhär och visst det är hemskt men det hjälper fan inte att dom visar det i tv och att tjejerna framställs som heeelt blåsta. Förvisso är dom ju det och det är många som är men jag har lärt mig att om man inte förstår eller bara är allmänt dum så ska man bara hålla käften och inte bevisa att man är så korkad som man kanske framställer sig att vara. Med dom orden sagt så ska jag nanna.

Bugger off.

Sa jessica så fint idag. Och hon har fan rätt. Denna helgen har jag varit hemma i 10 timmar, om man inte räknar söndag efter nio. Det är helt sjukt. Anyway, det har varit en vääääldigt aktiv helg och visst är det härligt med aktiva helger men nu har jag inte fått vila ut mig ett skit. Fast ibland är det bra att hålla i gång och inte stanna precis som med andra andningen när man springer, inte stanna upp utan bara köra på. Japp det är i alla fall de jag håller på med nu.

Sitte och slö tittar på oc. Första säsongen. Jag vet inte hur många gånger jag sett den. För många känner jag nu när jag återigen sett det allra första avsnittet. Nu kan jag typ replikerna. Åh vilken merit. DET ska in på min cv.

Sitter i vår helt nya, gudomliga soffa. Den är underbar. Helt fantastisk. Jag älskar den. Och nu är planen att jag ska sova lite här. Ska bli så jävla skönt.


Melissa Jones Dagbok
Mood: Illamående
Fags: 32
Weight: 83 kg (jag är nu lika bred som lång)


Fuck off :)

Idag har man då ont i håret. Men de är ändå inte så farligt. Det är helt okej. Och jag tänker ge mig på det igen ikväll. Nu eller snart bär det av till en ungdomskonferens i pingstkyrkan (I know) inte riktigt my coup of tea men man måste stötta alla som gör sånna här saker tycker jag. Det kostar 25 kr. Man får äta, man hjälper till, man får tydligen en liten självförtroende boost - det låter mer som my coup of tea.
Sen efter det ryktas det om att jag och några ska hem till Tobbe och se på film och sedan laga mat och sen festa. Det lär på en välskapt kväll. Det blir det alltid med mitt lilla crew.

Ska träffa Tobbe om 45 minuter. Lycka till!

Jaa som jag har preppat för kvällen tjalala! Nu sitter jag här helt dolled up med mitt lockiga hår och sotiga ögon i mitt linne som håller på att multna bort så mycket jag använt det, och ja, jag stormtrivs. Gillar den här stunden precis innan man kör igång på riktigt, innan det härliga pirret kommer, innan supandet börjar, innan sista piffet, lugnet före stormen. Wounderbar!
Moffi och poffi är i vardagsrummet och skruvar ihop vår nya bjässe till lennart-soffa! Den är nice. Den ska jag ligga i och vara bakis i imorgon.

Egentligen är det en maskerad eller nått jag ska på meeen i och med att den infon kom igår kväll så blev det bara att jag klädde ut mig till mig själv... heehe kul! Kul Melissa, verkligen.
Äh jag kommer på något på vägen!

Snart ska jag gå! sitter dock i min pj!

Pölse på er alla

ses i fylleyran!

Tjipp... är helt slut! Har under dom senaste två timmarna städad som en galning här hemma och nu, nu jävlar är det rent. Kliniskt rent.  Så rent att när jag kommer ut i den "friska" luften så kommer jag få någon form av sjukdom eftersom mitt immunförsvar har vant sig med den "rena" luften här inne. Jaja, jag överlever nog.
Hade MUF på besök idag. Trevligt. Tre pojkar som ÄLSKAR att äga. Jofan, de gör väl jag med. Vem gör inte de. Slippa betala lån, jatack!

På tal om muf måste jag gå och kissa.
Ciao

Har haft en skaplig dag. Grafisk kommunikation med Busse som alltid gör så att hjärtat slår lite fortare, av ilska. Nä men han är underbar... på sitt sätt. Hade franska, ett ämne som får mig att känna mig så enormt misslyckad. I suck big time. Sen va jag och fikade med Jenna på det nya caféet på hörnan, mittemot Bara vara - Gammla niklas. Har ingen aning om vad stället heter. De va trevligt... det va liksom inget speciellt, var mer sällskapet som va trevligt. Eller jo de va något speciellt som hände. Det var ganska fullt på caféet och på andra sidan satt ett gäng killar i 30-årsåldern och pratade ganska högljutt. Trevligt kan man tycka, men i och med att lokalen har typ 6 meter högt i tak och inte är särskilt utsmyckad med tyg, kuddar, tavlor, ja va fan som helst som absorberar ljud så blev det ett väldans liv på grabbsen. Så fort en av killarna sa nått kul och resten skulle skratta i kör (höhöhö) så blev det helt omöjligt för oss att ens höra vad vi tänkte. Det var ett förjävligt skratt! Det var som om killarna helt släppt alla hämningar och skrattade loss som om de aldrig skrattat innan. Som om de velat skratta så i hela sitt liv men bara kände att de bara kunde göra det här, på detta caféet, just nu, framför oss. Bara slänga bak deras små fjuniga bakåtslick och brista ut ett asgarv. Det hela slutade med att vi gick för SÅ kul hade vi inte.

Rövslick

... inte bara i boken utan också för mig. Har äntligen läst ut bok helvetet. Kul... efter allt detta som man har gått igenom med Joseph K, så dör han. Hade dock inte kunnat komma på ett bättre slut. Vad skulle annars hända? Han blir frisläppt och lever lycklig i alla sina dar.... don't think so... Det är ju ingen hollywood film vi snackar om.

Nu äre fråga olle. "Det är heeeeelt normalt"

Fy faaaan... tänkte precis skriva "det här va ju ett bra början på inlägget", eller rättare sagt, jag skrev det. Det, just det är sånt som min mamma säger (från anglais(england)) och jag har börjat ta efter min kära mor. Usch... jag håller på att tappa det vackra, underbart härliga svenska språket. Det är hemskt (Det faktum att jag tappar det). När jag inte vet när jag ska använda "en" eller "ett" så är det illa. Nog om det.

Jag känner att jag har tappat det, eller snarare förlagt det. Och nu måste jag hitta det igen. Men frågan är var jag har lagt det. Det försvinner alltid när man behöver det. Kan någon hitta det för jag behöver det.
(Tröttheten har nu nått upp till min hjärna)

Nevertheless...

I helgen ska jag börja jula. Ja, äta klementiner, dricka mig full på julmust, hänga upp ljusslingor, äta pepparkakor, gå på julskyltning på råå (ma hometown), lyssna på gospel (mariah carey kyrkan, 17.00 söndag), baka lussebullar - med andra ord rulla fram på råås kullersten. Me like!

Nu är jag tom.

Glöm inte att leta efter det.

Hmm.. jag blev lite övertalad om att läsa matte c, trots att jag verkligen hatar det. Men tjejen sa att de inte va så svårt... och matte är ju kul när man kan det så what the häck! Kör nog en Matte C och Engelska C kombo i trean. Jag lääääängtar :)

Men innan jag ens börjar i trean ska jag klara mig igenom Mattecp B... med dom orden sagt ska jag dra mig tillbaka och plugga.... funfunfun...

btw... har köpt en paljett klänning... den är fin!

pölse

NU ska jag sova.... är inte ens trött.

Herre Buddha vad folk kan överraska en. Kul. Intressant. Förvirrande. Underbart.

Yum

Puss

Jag vet inte riktigt vad det är med mig just nu. Sitter här och det liksom pirrar i hela kroppen. Jag är typ rastlös eller något, jag vill ut härifrån helt utan någon anledning. Jag menar, där ute är det ju ruggigt och kallt och fullproppat med pedofiler, våldtäktsmän, krig, bomber, kids med automatvapen som säkert skulle vilja skjuta ihjäl en sån störig person som mig ( jag är jobbig, det är fan knappt jag står ut med mig själv). Så varför vill jag fortfarande gå ut? Varför vill jag utsätta mig för sårbarhet. Det är ju inte ens kul. (Om du nu inte förstår det så pratar jag inte bara om att skydda mig från ett skott i pannan.) Eller är det kul att utmana ödet, se hur långt man kan gå. Hur mycket skit man kan utsätta sig för innan det går utför. Om det nu ens gör de?
Just nu är jag förmodligen den mest förvirrade människan i världen. Sen att det är bagateller jag är förvirrad över spelar väl ingen roll, det är nästan värre att vara förvirrad över bagateller än att vara det över viktiga problem.

Vet inte, men ibland måste man stanna upp och tänka att man faktiskt lever nu och att livet är alldeles för kort för att inte göra saker. Jag vill göra saker. Impulsiva saker. Som man dock kanske ångrar sen men vafan. Jag orkar inte bry mig om sånt just nu.
Åh vad jag längtar till helgen... tur att veckorna går fort för helgen går alltid så långsamt trots att jag har så sjukt kul! Men jag har så sjukt kul med folket i min klass. Vi skulle nog klassas som en av världens roligaste klasser - helt utan överdrift. Varje liten person bidrar till helheten. Faktiskt. Tänk att det är dessa personerna man kommer se utvecklas och bilda familj, träffa på varandras bröllop, supa oändligt många gånger till med varandra (dock utan att hångla upp varann), dricka vin tillsammans och skratta vuxen-skratt, ta studenten tillsammans, vem vet vi kanske blir vänner för livet, ni kommer i alla fall alltid finnas vid liv i minnet. Allt detta skriver jag inte för att jag inte vill att ni ska skjuta mig utan detta tycker jag verkligen.
Men skjut inte mig, snälla.

ajö

Har tänkt att jag skulle åka till något varmt ställe snart. Det känns som det hade suttit fint. Typ på sportlovet när alla åker till snöiga berg och isiga backar fulla med laviner. Då känns det ganska fint att istället för att komma hem med en bränd näsa och kritvit kropp, komma hem med en gyllenbrun kropp. Eller? Mmm. Yum. Surfar runt på resor as we speak och drömmer mig bort.
Gran Canaria någon? Inte heeelt fel. Jag har tänkt på det, det är ju fan en plikt som svensk medborgare att någon gång åka till Gran Canaria. Är det inte så? Om inte att man nästan måste åka fler än en gång.



Okej nu har jag bokat en resa. Enkel resa. Åker i imorgon eftermiddag. Blev tyvärr inte så att någon hängde med eftersom det blev ett ganska hetsat beslut men vafan. Vet inte när jag kommer tillbaka. Kanske lagom till studenten!

Jag är ute och går med min hund på gröningen. Det är en varm sommardag, det är fullsmockat med folk och det lilla hundskrället springer bort till en bitch på andra sidan gröningen. Ser du det framför dig?

-FUUUUUUUCCCCCCCCKKKKKKKKEEEEEEEEEEEEEEEEEER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Erkänn det hade varit grymt kul att döpa sin hund till Fucker.

Vilket jävla helvete det har varit idag. (Jämnar ut sig i och med att jag hade askul igår kväll). Vaknade upp, alldeles för tidigt, med en stukad fot! Score. Begav mig direkt ner till skolan för att vara någon form av leende statist som inte gjorde någonting vettigt. Men det är alltid trevligt att vara på campeon. Det är ju som ett andra hem för mig [Propaganda].
Nu sitter jag här i aningen bättre form efter två timmars sömn och ett långt bad. Kvällen till ära ska spenderas här, i mitt hem, framför valfri skärm, med god mat, störda med älskade familjemedlemmar och valfria snacks/godis yadeyada...
Är sjukt trött och har en sprängande huvudvärk. Snart ska jag titta på en kvittrande shire på mtv.

Lots of love fuckers

Tänkte igårkväll sätta mig och skriva ett bittert inlägg om hur bitter cykel doktorn faktiskt är, om hur han säkert bott i helsingborg hela sitt liv, gått rönnowska fordorn och inte fick något jobb på bilverkstaden och fick därför själv öppna en cykel verkstad. Hand-me-down-jobb hej!
Men så idag när jag knallar förbi för att hämta upp min lilla två-hjuling så var han oerhört trevlig och glad. Ja man kan till och med säga att han verkade lycklig. Samvetet över mina tankar bara öste över mig och jag bestämde mig för att kontra med att var minst lika trevlig tillbaka. Tyvärr vann han i sudden death eftersom "han bjöd mig på slangen" (låter värre än vad det är). Men nu är min kära kompanjon, högra hand, transport medel, cykeln alltså, så fin så fin. Den har till och med fått ett fins silvrigt cykelstöd och däck som sägs inte kunna få punka (titanic är fartyget som inte kan sjunka, yeah rignt). Fin är den i alla fall.

Ska iväg på födelsedagsmiddag! Ska vara där om 40 min. Jag sitter i en handduk.
Got to go!

Retro? eller Muf fest?

Vi ses i dimman mohaha

-Ska sam/hi arbetet vara inlämnat imorgon SKÖNT!
-Är det luciadagen, har förhoppningsvis sett en manlig lucia från ettan,  jag har förhoppningsvis varit full hela dagen och är nu så jävla bakis (det hör till), en sak är säker - jag har inte varit på lussevakan på sf!
-är det fredag imorgon = alltid kul
-det är snart jul!
-är det 5 dagar kvar tills jullov (inkl. en helg! & en dag i köpenhamn! jävligt slappt)
- +3 månader - en dag (=12:e mars)  är jag fri som en fågel utan bo (18)
-sitter jag i samma position och käkar lussebulle & pepparkaka och dricker julmust & glögg och klementin!
-ska jag sitta här och blogga om denna sugiga dagen och se bakåt till den för en minut för att sedan bara se fram emot allt jag har framför mig! USCH VAD SKÖNT!

Märks det att jag är bränd?

öe på er

Sitter här hemma och väntar på att männen i mitt liv ska klampa in och fråga vad det blir för mat.
Med männen menar jag min bror och min kära far. (Den tredje mannen är inte närvarande i mitt liv eller så är han det och jag vet inte om det eller så är han det och jag vet om det men vill inte berätta om han är det.... eller så har jag inte den blekaste aningen)
Min mamma är inte hemma så automatiskt går mamma-rollen över till mig. Men det är rätt, kvinnan ska stå vid spisen eller ligga villig i sängen.
Nu ska jag laga mat. JAG ska laga mat. Ehm. Brända makaroner med tinade mamma scans finns-det-ens-kött-i-dom-?-köttbullar någon? Alltid lika spännande när jag ställer mig i köket. Jag kan om jag vill men jag vill sällan.

Snart kommer mina två barn hem och då ska maten banne mig stå på bordet!

Räknas mackor som mat?

Vissa personer finns bara i ens liv. Dom gör ingen nytta. Dom berör inte dig. Dom bara finns. Det är bara att gilla läget. Visst du kan försöka att bli av med dom, men dom kommer fortfarande hänga kvar. Hänga för sitt liv, tills dom är redo att släppa taget. Personen kanske aldrig blir redo, men du försvinner, du glömmer. Det gör inte denna personen.
Förhoppningsvis inser personen hur sorligt det är att hänga kvar vid något som inte känner,  inte längtar eller bryr sig om en. I personens ögon är du kall. vilket du är med all rätt.

Du finns i personers liv men skillnaden på dig och den andra är att du berör, du finns, din existens betyder någonting, den gör en skillnad.  Du sviker aldrig, du drar inte, du är fantastisk.

Du säger att du har förlorat mig.
Man kan aldrig förlora något som man aldrig riktigt haft.

Du är blåst.

Är precis hem kommen efter den jobbigast kvällen på gastro. Någonsin. Nä, men det va sjukt jobbigt. (Cash cash cash).
Nu är jag i något konstigt läge där jag är så trött så att jag nu har gått över tröttheten till att vara pigg. Eller pigg är jag inte men hajpad! Som faaaan! Det är inget härligt hajp, nääääe det är stresshajp. Det värsta sorten om jag får säga det själv.

Usch vilket ovettigt inlägg. Var mest för at tpoängtera att jag kom hem nu! Klockan är halv fyra och jag 'är uppe - oberusad och hajpad. Öe.

Nu har jag skrivit min cv. Med andra ord skapat den optimala människan som man inte kan tacka nej till. Jag har tagit fram mina bästa sidor och vänt och vridit på mina dåliga så att dom helt plötsligt inte verkar så dåliga. Härligt.

Nu är jag så trött på min själv.

Ska ta igen lite sömn och sen knalla ner till jobbet. Det blir fisbra.

Sitter på mitt rum, som förövrigt ser ut som ett schabrak (wiki p säger att ordet betyder sadeltäcke men jag tycker det låter bra) och dricker varmchocklad. Det har snöat, eller slaskat som det heter så fint i skåneland. När det slaskar gör man varmchocklad. Det är så de ska vara.
Jag är bakis och känner verkligen ingen ångest. Härligt. Nä men nu på senare dar har jag slutat med det.
Igår va det lite förfest med några tjejer. Trevligt trevligt. Orkar inte riktigt gå in på detalj mer än att jag hade det jävligt skoj!


Nu är min chocklad ljummen men å andra sidan så har snön nog smält.

För drygt fyra månader sen gick jag på tågaborgs trånga gator och kände mig allmänt nere, vilket jag inte direkt dolde. Så kommer en man emot mig. Men skillnaden mellan han och mig var att han först och främst var lång som en jag vet inte vad och mörkhyad men han hade också ett stort smile på fejan och hans vita tänder praktiskt taget bländade mig. Och när jag kollade upp ur min mörka lilla värld och möter hans blick säger han "hej" och ler om något ännu vidare än innan.
Detta förgyllde faktiskt min dag och alla de där mörka tankarna försvann helt och hållet. Så tänk på det. Smeta på ett leende och gör någon glad även om du själv kanske inte har den bästa dagen. Nästa gång kanske det är du som sitter i skiten och får en liten uppenbarelse som denna.

Detta är något som jag kommer komma ihåg. Jag tänker faktiskt väldigt mycket på detta. Jag försöker att vara trevlig mot alla jag möter. Självklart finns det undantag, for gods sake jag är ju en människa. Och självklart går jag inte omkring och sprider glädje som någon gud och ja, jag kanske inte pratar med vartenda liten kotte som jag sveper med blicken. Men jag försöker faktiskt det. Så när jag får feedback på att jag "inte säger hej" tänker jag direkt försvarstankar som "men du säger ju inte hej till mig", men sekunden efter det lämnat min mun vill jag bara käka upp det igen. Det är ju bara så barnsligt.
Det jag tänker göra är att jag ska ta åt mig kritiken som jag får och "jobba på det"... eller nått. Men jag har en känsla av att jag ändå inte kommer komma in, att det egentligen inte spelar någon roll hur mycket jag gör (för trust me jag har försökt) eftersom det krävs att båda parterna vill. Det krävs att man faktiskt blir mottagen med öppna armar. Det är som att kasta snöbollar på ett träd, även om man träffar rätt så får man ändå ingenting tillbaka, inte ens en liten isboll med stenar i (jag är ju inte född igår). (Btw sämsta liknelsen någonsin, hoppas du fattar ändå). Om du/ni vill vara vän/half-a-pal med mig så lovar jag dig att du/ni hade varit det. Kanske har det bara inte klickat. Jag känner mig faktiskt inte alls bitter. Jag känner mera att det är synd att vissa personer uppfattar mig på det sättet när jag egentligen inte alls är den som är den. Jag är fan den andra. Jag säger hej, jag ler även om jag sitter i skiten.

You can't win them all over.

Nu ska jag springa ner till impuls för att skaka röv!
En av veckans höjdpunkter! Har fan alltid lika kul!

Run it!

Ska man gå omkring och behöva vara rädd? Är det verkligen så det ska vara? Ska jag idag behöva känna mig orolig för att någon ska skjuta mig idag, bara sådär. Helt utan anledning, för att jag är där. På fel plats vid fel tillfälle.
Är inte detta något som bara händer i usa? Något som hör till det där sjuka landet som helt tappat kontrollen?
På tal om usa. Varför lyssnar någon ens på Bush? Hur kan dom tycka att hans åsikt är värd att ens lyssna på. Hur kan denna person blivit omvald?
"Att Irak ska ha kärnvapen är något som är livsfarligt", sa Bush på nyheterna nyligen. Jo fan. Men det är väl minst lika farligt att vilket annat land som helst har det. Varför ska något land ha kärnvapen?
Nu håller väl Bush på att ladda inför ett nytt krig mot Irak. Snart lär väl en terrorist attack mot usa inträffa. Det är nästan konstigt att det inte hänt innan.
Men i alla fall, nytt krig mot Irak. Smart drag.

Jaha... om min dag dårå. Har varit hemma och tråkat rundor.
Vaknar efter en hel natts hemskdrömmar. Drömde förfärliga saker. Om min student. Ja, jag drömde att jag vaknade upp vid tolvtiden och att jag den dagen skulle ta studenten. Men jag hade liksom missat halva dagen. Champange frukost... ja allt man nu gör på morgonen. Och sen när det väl blev så att vi skulle springa ut ur skolan så kom jag på att jag varit sjuk den dagen då vi beställde student hattar! Vilket helvete. Sen va det inte så mkt mer. Var ett rent helvete och riktigt stressigt i stunden hette med vilket jävla i-lands problem. Det vat ungefär lika jobbigt som när ipod lurarna trasslar sig.

Anyway...  jag vaknar vid ungefär halv tolv och samvetet bara överflödigas av tanken att många av mina klasskamrater redan slutat. Och jag... vad har jag gjort? NADA. Sovit. Skönt? Ja. Jo.
Sen käka jag äckelfrukost (jag älskar frukost men idag va det ingen hit). Laddar med ipren. Läser processen (dvs. somnar). Kollar på Oprah (gråter till Oprah). Pluggar! (wow) Äter. Sover. Tv. Äter lite till. Sover. Tv. Läser. Sover.
Ja, ni fattar.

Och nu... sova.

Går nog till skolan imorgon... står inte ut med tanken av att missa mer. Men imorgon är det torsdag och sen fredag och då är det helg!

Jag lovar. Någon har lagt sömnpulver i min Kafka bok. Det suger och gör det näst intill omöjligt för mig att läsa ut den.
Har precis kollat på top model.
Dessa taniga små tjejerna är verkligen unga. Dom är små barn med en massa smink. Inte nog med det, dom är dumma i huvudet och taskiga och förmodligen inte medvetna om hur dom framställer sig i tv. Hoppas inte folk tror att tjejer i min ålder är såhär mot varandra. Alla tjejer går inte omkring och snackar skit om andra. I alla fall inte mitt framför ögonen på offret. Vi är lite mer diskreta och... smarta. Ödmjuka skulle man också kunna säga, vi vill ju inte att personen i fråga ska höra det vi snackar om då blir ju personen bara ledsen vilket är lite onödigt. Men tjejerna på top model sitter verkligen och skriker skit i fejan på varandra. Smidigt.

Hmm... känner mig lite orolig inför morgondagen eftersom jag då får reda på vad jag fått på matteprovet. Det luktar ig. Typ lite bränt eller nått.... mmm det är ig lukten. Men what the fuck, finns inte så mycket jag kan göra. Det blir inget omprov på detta och jag kan inte ändra mina svar och jag har inte direkt blivit klokare efter höstlovet såå... aahap.

pöss

Fan vad jag mår skit. Jag mår skit.
Mådde hyfsat bra innan idag men nu under eftermiddagen har det bara gått nerför.
Huvudvärk, illamående, ont över-överallt, halsen, öronen, huvudet, vänstra näsborren, fuck you tån, på mitt hard core brännmärke you name it, I feel it... bad.
Nu återstår bara en sak. Tanka ipren, sova sova sova, ställa klockan, känna efter, ta ett beslut. Beslut på morgonen... hmm... me not like so much huh?

PMS är väl ändå något helt otroligt. Jag vet inte hur det är med andra men jag (trots min otroligt höga iq nivå) lurar mig själv varje månad. Ungefär 2 dagar innan rödluvan kommer på besök, röda/lingon-veckan, "den veckan i månaden", "höhöhö-har d-du-pms-ellör?-veckan" så är jag alltid sur, arg, irriterad, nojig, tjatig... ja rent ut sagt en jävla hormon-kärring som inte kan sluta bitcha om vad fan som helst sålänge den inte är en "romantisk komedi" på skärmen.  Det är skrämmande. Att det är så jäkla exakt. Att jag varje gång tänker "Varför är jag så arg???" (dock något som jag inte erkänner för dom runt omkring mig) men sen efter jag är klar med mina utbrott kommer jag på mig själv! "AAH just de! Rödluvan kommer nog snart! AHA!". Känner mig lika trög varje gång.

Nu ska jag smörja in hela mig med zon och tanka ipren.
God natt.

Kom precis hem från idrotten, vi hade skytte. Det var skitkul! Känner verkligen att det kommer gagna mig att jag nu kan skjuta. Man vet ju aldrig vem man möter i mörka gränder. Sen att jag inte äger en pistol är ju en annan sak.
Min mamma frågade mig härom dan om jag skulle vilja ha ett pepparspray i julklapp. Coolt tänkte jag först, men sen kändes det lite overkill. För det första är det väl olagligt... eller? Har för mig det. Men jag vet inte... Klart man alltid är lite småskraj när man går hem när det är mörkt men jag vet inte om jag skulle vara mindre rädd om jag gick omkring med ett pepparspray i väskan.
Senario 1: Våldtäktsmannen kommer emot mig. Jag tar upp flaskan trycker på sprayknappen och NEEEJ, jag har den på fel håll så pepparsprayet kommer rakt i mina ögon.

Senario 2: Jag är påverkad. Ska ta upp mitt mintspray för att spraya till mig lite nice andedräckt. NEEEJ, det är pepparspray!

Ja, ni fattar.
Vi kom fram till att jag ska göra som jag brukar göra när jag är rädd.
Ta mina nycklar och sätta dom mellan mina fingrar, knyta handen och slå för mitt liv om det nu skulle behövas.
Det är fan hemskt att man ens ska behöva vara rädd för att gå själv. Fy skäms ni våldtäcktsmän!

Jag känner en väldig ångest inför allt. Inför alla måsten som jag inte orkar med.
Jag har för mycket att tänka på just nu, jag vill bara att det ska gå så att jag kan slappna av och bara vara lycklig.
Men för att lätta upp den här söndagsångesten så skulle jag vilja hitta på någonting. Känns inte riktigt som om det kommer hända något eftersom alla har fullt upp med att vara ångestfyllda.
Det kommer nog sluta med att jag går ut själv. Sätter mig ensam på ett fik och bara är patetisk. Varför inte? Det är väl minst lika patetiskt att sitta här.

Har kommit på en sak. Jag har jävligt svårt för att lita på folk. Det har blivit ett mönster på något sätt. Lite svårt att ge exempel utan att helt blotta mig så därför gör jag inte det.


Nä nu ska jag se efter om det finns någon som vill ta en liten kvällsfika med mig.

Dagen har bestått av hååååårt arbete. Öhe... Jag vet, SLUTA KLAGA FFS! men det gör jag inte... jag är trött och jag klagar inte... jag.... suckar. What ever. Det är lördag, jag är hemma och ja det är jävligt skönt. Hur kul det än är att vara ute så är det också skönt att ha en hemmakväll framför valfri skärm.
Igår när jag satt på bussen påväg till festen hoppade det på en tjej som såg ut att vara i min ålder eller några år äldre. Hon hade en påse från tasty house och var iklädd mjukisbyxor och mysig stor jacka och det va tydligt att hon skulle ha en mysig hemmakväll med sig själv (hon hade vääääldigt lite godis därav antagandet av att hon skulle vara ensam). Innan jag skriver det jag tänker skriva så vill jag säga att jag har, ibland, eller ganska ofta en djävul som sitter på min axel (förvisso har jag en ängel som visar sig lite oftare, det är i alla fall vad jag vill tro) som får mig att tänka ganska elaka tankar. Anyway, det första jag tänkte på när jag såg henne var; Vilket jävla tråk hon är! Sitta hemma en fredagkväll.... näääe... Sen hoppade ängeln fram och sa att det faktiskt lika gärna kunde varit jag. Och det va jag, kvällen innan. Men det är nästan alltid så när man ska ut, att man tänker: hur fan kan man vilja vara hemma när man kan vara ute? Och samma sak när man ska ha mysig hemmakväll: Hur fan kan man gå ut?! Orka.

Gårkvällen var allt som allt lyckad tycker jag. Inte min bästa kväll men ändå jävligt roligt. Trevliga nya fulla människor som jag inte minns namnet på. Angenämnt.


ÅH shit! Jag har glömt att skryta!
Igår så tänkte jag att jag skulle ta och komma ut och röra lite på mitt lilla arsle. "komma ut och röra på sig lite" slutade med att jag sprang 1,7 mil :D:D:D:D:D:D Jag är stolt som fan! Det hela tog mig en timma och fem minuter och jag är väldigt förvånad över att jag orkade. Btw så stannade jag inte under hela denna tiden.... the fat was buuuurning, I'm telling you...
Kände mig som en ny, skakig, svettig, lycklig, röd människa när jag kom in genom dörren. Härligt.... imorgon ska jag ut igen :D får se om det blir lika långt som igår men en bit i alla fall.

Om ni bara visste viljet äckligt smile jag har på fejan nu.

Ska snart iväg på fest där jag inte känner så mycket folk. Alltid lika spännande. Nya människor är bra. Nya fulla människor är ännu bättre!
Planerar att bli redlöst berusad och denna kvällen och dessa människorna ska redan imorgon vara ett minne grönt.
Ska jobba lunch imorgon dock. Men det blir kul! JAAAY!
Sitter i min morgonrock nu och är osminkad, ska vara där om typ en timme. Fina gäster kommer sent. Dumma gäster också för den delen. Frågan är då vad som skiljer dom åt?

Sitter och funderar på sms missförstånd. Jag hatar dom. (Loserfuck) Ring mig och tala klar språk istället för i helvete! Skit i att vara mystisk och hard to get, det suger. Var tydlig.
Nä om man skulle piffa lite?

Alla som vet att de befinner sig på min telefonlista. Be aware. Samtal och sms terror is comin'.

Detta kan komma som en självklarhet för många men när det kommer till att fönstershoppa runt midnatt på en torsdag gör man det nog bäst till fots. Eller? Har jag fel.
I alla fall, igår när jag knallade rundor på kullagatan mitt i natten och ja, jag fönstershoppade (btw såg synsams skyltfönsters äpplen jävligt goda ut) så möts jag av tre stycken väldigt starka strålkastare som gav en jädra liv ifrån sig trots att det inte gick så fort - mopeder. Och dessa mycket inteligenta varleser som faktiskt förtjänar lite uppmärksamhet (dom har ju ändå betalt drygt 20 tusen för en pimpad gräsklippare) körde fram och tillbaka på kullagatan. Jag tror verkligen inte det var mig dom ville impa på och det var verkligen ingen annan i och med att jag var ensam. Så då återstår bara en sak (jump to conclusions) - fönstershopping. Och jag är faktiskt imponerad. Att fönstershoppa på en moppe kan inte vara lätt. Tänk dig själv att platespotta på en cykel på en av tågaborgs smågator, jag säger bara ett ord: Nackspärr!  Inte konstigt att de små välutbildade snorungarna fick köra fram och tillbaka på kullagatan (dom kan ju inte köra där på dagen, så det får bli på natten). Dom har det inte lätt.
Men nä, jag tycker dom ska sluta upp med det för det förstörde min nattliga lilla kvällsrunda. Min fridfulla nervarvning.

Det har hänt. Något frukansvärt. Parlino tomten (ni vet den lilla tomten som satt fast under ett fönster mitt emot haket) är borta. Kullagatan will never be the same. Det kändes tomt(e) utan den! Usch. Nu undrar jag: Var fan har han tagit vägen? Någon som vet? Jag saknar honom.

(strykkorgen har spytt upp på min soffa!)

28 oktober, söndag kväll.
Anländer till stockholm från arlanda på denna skönhet. Smooth, slick, snabb säger jag bara.



29 oktober, måndag morgon.
Stockholmsvistelsen blir bara bättre och bättre. Att bemötas av en 600x 5:a på en måndag morgon är aldrig fel. Dock var det ett kort tåg men efter resan med denne är det ett minne blått.




Måndag eftermiddag.
Nitlotten. Ett gammalt 3034 tåg. Som ni ser va detta också ett kort tåg och jag fick gå säkert 200 meter eftersom jag fick falska förhoppningar om att det var ett långt tåg. Resan var otrevlig.




30 oktober, Tisdag
3118 SL. Stor besvikelse.



31 oktober, Onsdag.
En 3038! Gammal goding, dock inte i så god form.



Onsdag eftermiddag! LYCKA! 6015 A1:a! Härligt. Kanske vänder turen nu.




Onsdag natt
Min tur varade inte länge ska jag säga.



1 november, Torsdag, sista dagen.
Ah! Underbart! 6010 A1:a. Kan inte bli bättre!


Tänkte visa hur fint det är i dom nya pendeltågen.

Jag får hoppas att min träinspotting kan fortsätta här i helsingborg även om jag inte åker så mycket tåg. Funderar på att börja bussspotta men det kan ju bli lite långdraget, eller hur? Detta är ju i alla fall intressant.

Jaa.. vad ska man säga... jag är hemma. Och visst är det skönt. Känner mig ganska nöjd. Vilket jag egentligen aldrig är vilket också betyder att jag ljuger nu. Eller är i förnekelse. Fake it until you make it. Det funkar jag lovar.
Nä men om jag nu ska vara ärlig så åkte jag upp för att få lite distans, klarhet, perspektiv och kommer hem och känner mig om något, mer förvirrad, stressad, irriterad, odistanserad. Får väl jobba på att få ihop mig och mitt liv dom närmsta dagarna. Det börjar bra i alla fall, ikväll blir det filmkväll hemma hos Robin med min elit. Finns nog inget jag mår bättre av än att umgås med dom människor som jag älskar mest.
Men om jag nu skulle sluta vara så positiv.
Har börjat med trainspotting. Detta är någonting som jag tar på ful(l)aste allvar.